Du står på mina nerver, stig AV!
Vilken natt.. pratade länge i telefon med mitt ex, eller vad han nu är.. Sen kunde jag inte somna. Vaknade mitt i natten av att det kändes som om den fetaste av alla elefanter stod på min bröstkorg, ju närmare jag kom att vakna upp desto mer kändes det mer som att jag blivit totalt överkörd av en lastbil. Hela bröstkorgen värkte av smärta och mest satt smärtan i hjärtat. Funderade några minuter på att gå ner och koka en kopp kaffe och ta en cigg men lyckades somna om och smärtan fortsatte. en hel natt med mardrömmar, kommer inte ihåg dom särskilt väl, men han var i dom.
jag kan inte ljuga, det gör fruktansvärt ont och jag saknar honom mycket. Min morbror med fru och mormor har varit här hela dagen och så fort dom gått kom smärtan i bröstet igen. Jag suckar ständigt högljutt för att underlätta, en reflex för att försöka få det att försvinna. Lite som känslan av att inte få tillräckligt med luft, även fast jag drar ljupa andetag räcker det inte. Det sitter där det sitter. aldrig i min vildaste fantasi trodde jag att det skulle kunna göra så otroligt ont att förlora någon. det finns bara en positiv sak med smärtan och det är att den påminner mig om att han var verklig, och att jag älskar honom. Och smärtan kommer att avta, men saknaden kommer nog alltid finnas. Vi hade något väldigt speciellt. Det sa alla..
men som sagt, det går över. Och ingen har väl dött av ett brustet hjärta.. Eller?
tar en promenad med Viggo, ringer honom. Inget svar. Han spelar fotboll tror jag.
hukar mig bakom första bästa buske och spyr.
fan elin, du skulle ju ändra ditt liv!